Bloggen har varit på gång hur länge som helst – i mina tankar. Jag gjorde ett försök i början på 2011 och det var roligt att blogga. Men så smälte snön och vardagsarbetet tog över. Tiden för bloggen försvann ett tag och sen… tja, så rann det ut i sanden. I denna bloggsatsning kopplar jag bloggen till min hemsida, www.hedenkulla.se. På så vis blir det mer en helhet – hemsida och blogg. Så, kära läsare, ha tålamod med mig och mitt bloggande. Med tiden, när jag växer in i rollen, ska jag försöka ge en personlig delning av min vardag.

Dagens tema – URVALET

Imorgon, den 11 december ska vi slakta av årets ungtuppar. Vi har bestämt oss för att behålla två tuppar, en Faverolletupp och en Australorptupp. Australorptuppen hade vi valt ut redan för flera veckor sedan. Ursnygg!!! Stor, fantastiska färger, varma bruna ögon och fantastisk resning… (Låter som om jag beskriver min sambo… ha ha ha) Tuppen har ringnummer 2010, 22, 00800. Vi funderade på namn men denna gång var det lätt. Vilken grupp gjorde 800 grader? Ebba Grön! Australorpen är svart med grönskimrande fjäderdräkt. Alltså får han hete Ebbe Grön. Han har redan flyttat till sin nya box med två av sina fyra fruar. Han är en duktig tupp, tar väl hand om sina hönor och markerar revir så vaxpropparna flyger ur öronen…

Men, så är det kvar att välja en Faverolletupp. Här har jag lite mer att välja mellan. De är snygga nästan alla. Någon är lite blek i färgerna och någon hade lite klen kam, men i övrigt är det stiliga exemplar. Nu ska jag titta lite mer på detaljerna, såsom delningen mellan 4:e och 5:e tån och kantteckningen på vingbågarna. Sen blir det hönorna som avgör. Jag har ganska bra färger på mina hönor, så jag behöver inte ha så mörk tupp, men jag ska ut och kika nu en gång till.

För de tuppar som inte blir utvalda till fri sex, så har de blivit utvalda till slakt. Flera har frågat hur vi kan äta de tuppar vi sett växa upp och hanterat i flera månader. Jag tycker frågan är konstig. Jag undrar istället hur man kan äta kött från djur som aldrig sett solen, som proppats fulla med antibiotika och konstgjord föda och som stressats in i döden. (Det lät dramatiskt, men du förstår säkert vad jag menar.) När jag lägger upp en köttbit från mina ungtuppar på tallriken så har jag aldrig ätit ett lyckligare djur. (Det skulle kanske varit de tuppar som fått gå i avel innan de slaktades…)

På återläsande!