Efter slakten i helgen har hönsen delats upp i de tre rasgrupperna. Australorptuppen Ebbe hade ju redan sina två hönor och ska få två till om någon månad. Men de är ännu så små och Ebbe är så väldans stor att när känslorna blir för starka hos Ebbe kommer han att ha ihjäl dem när han kliver upp… Här är värpningen i full gång, 2 ägg idag (av 2 möjliga…)

Från stora flocken var Farbror Olle, vår Faverolletupp, obestridd härskare. Han hade de vackraste hönorna ständigt vid sin sida. Han fick ta över Brahmahönorna efter rävattacken i våras. Nu var det dags att skiljas från dessa. Två Faverolletuppar (ännu ej namnade) valdes ut att stanna som avelstuppar tillsammans med Farbror Olle. En kommer att flytta tillsammans med några hönor till våren, vi får se hur de grupperar sig. Så även den nya Faverolleflocken fann snabbt sina roller och hönorna började värpa redan efter några timmar.

Brahmaflocken däremot. Suck. Jag köpte en fin guld/blåbandad tupp (435:a) av engelska linjer. Han skulle bli en av 3 avelstuppar till nästa säsong. Men det blev inte riktigt så. Farbror Olle hann inte mer än flytta ut förrän ungtupparna började slåss så det stod härliga till. 435:an blev förste offret. 6 av ungtupparna hoppade på honom så vi fick gå ut i hagen för att skilja dem åt. 435:an ville då inte resa sig först, men efter lite hjälp stod han på fötterna igen. Han använde oss som sköldar mot de andra tupparna. Även om vi stod emellan dem var det ändå några som försökte komma åt honom. Så, det var bara att lyfta upp honom och gå iväg. Frågan var då – vad gör vi nu? In till Ebbe? Nä… där hade han inte överlevt 5 minuter. Till Farbror Olle? Njae, skulle kunna funka. Det fungerade ju innan. Farbror Olle gick emellan när ungtupparna tuppade sig i stora flocken. Kanske skulle han skydda 435:an även nu? In med honom i Faverolleburen och det gick bra i ca 30 sekunder. Sen smällde det rejält. Upp och ut med honom igen. Och nu då??? Alla burarna är ju upptagna och alla tuppar är överens om att 435:an ska mobbas. Kärleken kom på lösningen. Sätt in honom till Mimmi.

Mimmi är vår kanin. Hon bor i bortre stallgången mellan två boxar istället för i en bur så hon kan vara med och kolla läget på vad som händer. Eftersom hon inte rymmer är det bara ett galler ut i stallgången som hindrar henne från att promenera iväg. På sidorna är det ju boxar. Hos Mimmi brukar Pumpan och Atcho sova. Det är två av våra 8 katter.

Tja, det är ett förslag gott som vilket annat, så in med honom till Mimmi. Helt otroligt promenerade Mimmi direkt fram till 435:an, nosade på honom och bestämde att han fick stanna. Så vi slängde in lite sallad och säd som de mumsade på. Tja, Mimmi lät naturligtvis inte 435:an äta salladen, men säden fick han smaka. När det var dags att lägga sig hoppade han upp på avsatsen så han kom i höjd med de andra Brahnmahönorna. Nu har han sovit två nätter med Mimmi och de går tillsammans på dagarna i lugn harmoni. Så just nu är det löst. Men 435:an får vi hitta ett nytt hem till där det inte finns andra tuppar. Det går förhoppningsvis bra för han är ursnygg!

De andra Brahmatupparna då? Tja, de omväxlande slåss och äter tillsammans. Än så länge är inte rangordningen klar. De flesta av hönorna är inte könsmogna och det är i och för sig inte tupparna på riktigt heller, men det närmar sig. Det kommer säkert att bli bra ordning där med. Tupparna ska säljas av efterhand. Vi kommer att behålla en guld/svart, en guld/blå och en spättad.

Kuckelikuu från tupparna!