Sent lördag kväll den 22 februari började det röra sig i de 32 befruktade äggen som låg i kläckaren. I måndags morse kröp den siste lille kycklingen ut. Alla 32 äggen kläckta med friska och starka kycklingar!
Tjohoo vad roligt!
Det är Ebbe som är pappa till alla kycklingarna och mammorna är de hönor jag köpte som ägg förra året och kommer från Norrland och Norge. Dessa i sin tur kommer från utställda föräldradjur med bra poäng, så jag är mycket spänd på denna kläckning.

Jag har för avsikt att behålla alla hönorna själv från denna kläckning och använda som avelsmaterial till nästa år. En tupp vill jag också spara och detta är det absolut svåraste – att plocka ut en ung tupp som ska bli “perfekt”. Det tar ju så himla lång tid innan man verkligen ser hur bra en tupp har potential att bli. Jag tyckte vi kunde behålla alla tupparna och slakta av dem till hösten, men Stefan är inte alls inne på det. För mycket jobb, tycker han. Det är ju mer jobb, absolut, men för mycket? Hmm, får se om han ändrar sig. Annars får vi hålla tummarna för att jag lyckas pricka den perfekte tuppen!

På fredag, 28 februari lägger vi i kläckaren igen och denna gång är det för det gänget som ska säljas under våren. Beräknad kläckning den 21 mars och min förhoppning är att sälja så många osorterade som möjligt. Det tjänar definitivt köparen på ekonomiskt, och för vår del så slipper vi nacka av överskott av tuppar.

Så nu piper det och prasslar i köket igen. Mysigt att sitta och jobba och höra dessa ljud i bakgrunden. Rofullt och tryggt. Precis som det ska vara hemma!

Pipelipip